 |
|  |
 |
 |  |  |
 |
 |
| Retro | Album | Antologi/Box |
 |
 |
 |
 | Slade
The Slade Box - Anthology 1969 - 1991 |
 |
| Missing Links? |
Gamle NME-journalisten Keith Altham har inte bara varit pressagent för The Who, Rolling Stones, Rod Stewart och The Kinks.
Nu har han också fått jobbet att återupprätta äran för Wolwerhampton´s tyngsta bidrag till den brittiska rockhistorien, Slade.
Detta genom att sammanställa och skriva den omfångsrika bookleten till den här lådan. En 4CD-sammanställning över inspelningshistoriken från en av Englands hårdast turnerande band under närmare tjugo år.
Altham myntar nu beskrivningen, Slade - The Missing Link Between The Beatles And Oasis!
Frågan är inte karl´n har rätt?
Dessutom är han en mycket duktig skribent som fått till den mest underhållande grupphistorik jag läst på åratal.
Och visst! Det finns en hel del roliga historier från Slade´s långa historia..
Som när Jim Lea sökte jobb som basist i det band som just då kallade sej The N´Betweens. Av förklarliga skäl var han ganska nervös och det blev säkert inte bättre av att den första frågan han fick var om han hade stadigt sällskap. Lea svarade att så inte var fallet.
"Jobbet är ditt" förklarade Dave Hill. Han hade fått nog av bandmedlemmar som lämnat sällskapet därför att deras flickvänner fått nog av det yrkesval de gjort.
Gänget fick därefter sin definitiva sättning. Då med Noddy Holder på gitarr och "fog horn vocal", Dave Hill som sologitarrist, Jim Lea på basgitarr och violin samt Don Powell på trummor.
Man gjorde sej, under de sista skälvande åren av 60-talet, ett namn som den mest högljudda grupp som fanns i grannskapet.
Därefter kom man att spela ihop sej under ett månadslångt engagemang på Bahamas. (Av alla ställen!)
Från början var det meningen att man skulle spelat under trettio dagar. Dessvärrre försvann den nattklubbsägare som engagerat dem efter halva tiden. Detta med nattklubbens hela kassa och detta tvingade gruppen att stanna kvar betydligt längre. Man hade nämligen fixat till en enorm barräkning på sitt hotell och det tog tre månader innan man spelat ihop til densamma. Detta genom att spela åtta timmar varje natt i samma nattklubb vilken nu drevs i ny regi.
Så när man äntligen trampade brittisk mark igen var man en minst sagt samspelt enhet.
Därefter skedde namnbyte till Ambrose Slade, managementkontrakt med gamle Animalsbasisten Chas Chandler och en albuminspelning för Philips. (Spår 1-7 på CD1 härstammar därifrån.)
Chandler trodde verkligen på sina nya adepter men hade svårt att få dem accepterade av musikpressen. I sin jakt på en säljande image försökte han sej på att lansera dem som Englands första skinheadgrupp.
Ett drag som knappast vann dem några nya fans (inte ens bland skinheaden själva) men gav gruppen ett rykte som några riktiga tuffingar.
Man behöll till och med vissa skinheadattribut i klädseln även när håret växt ut igen.
Första listframgången kom med en cover av Little Richard´s gamla Get Down (And Get With It) och därefter gav Chas gruppen fria händer när det gällde att komponera eget material. Något som teamet Holder/Lea verkligen hade talang för.
Under de närmaste åren formligen exploderade man på de engelska hitlistorna med titlar som Coz I Luv You, Mama Were All Crazee Now, Tak´Me Bak´`Ome, Skweeze Me Pleeze Me, Gudbuy T´Jane och Merry Xmas Everybody.
På något sätt kombinerade man en image kopierad på gammal vaudevill-klädsel och dåtida glamrockattribut vilken gav dem en miljonhövdad fansskara. Givetvis kombinerad med ett livesound som kunde knäcka betong.
I likhet med sina dåtida kollegor i Status Quo lyckades man till och med till slut vinna över hippiepubliken på de dåtida utomhuskonserterna. Detta genom att spela en så intensiv boogierock att ingen till slut kunde stå still.
Men i likhet med Status Quo lyckades Slade aldrig med att slå igenom på USA-marknaden. Men gudarna ska veta att de försökte.
Till slut tillbringade de så lång tid på andra sidan Atlanten att de mer eller mindre var borglömda på hemmaplan.
Inte förrän 1984 lyckades Slade få till en USA-hit. Detta i form av Run Runaway. Då den singelplattan sålt sej upp på USA´s Top 20 lyckades man få till en turné som uppvärmare åt Ozzy Osbourne.
Men trots att den europeiska hårdrockpubliken i början av 80-talet tagit Slade till sitt hjärta lyckades man inte med bedriften i USA.
Efter att, mer eller mindre, blivit utbuade av Ozzyfans över halva USA insåg Noddy Holder att nu fick det vara nog.
Efter att Slade gjort sitt sista framträdande med sin originalsättning. Detta på San Fransisco arenan Cow Palace deklarerade Noddy Holder att han lämnade den grupp han en gång startat.
Till skillnad från många andra i samma bransch har han också hållit sitt löfte.
Det finns fortfarande en Slade-konstellation som turnerar men originalmedlemmarna där är gitarristen Dave Hill och trummisen Don Powell.
Så i den här lilla lådan finns nu facit för Slade. Gruppen som under sin existens sålde runt 50 miljoner plattor, hade 17 singelplattor på Englands Topp 20 (och 33 om man räknar Topp 30). Man var också den första gruppen efter The Beatles vilka klockade in tre listettor samma dag som respektive singelplattor gavs ut.
Gruppen spelade också in långfilmen Slade In Flame. En rulle som då det begav sej inte väckte varken kritikerna eller publikens entusiasm men som idag räknas som en av de stora rockfilmerna. Bl.a har BBC´s Mark Kermode från TV-programmet The Culture Show kallat rullen för "the greatest rock movie of them all"!
Deras musik har sedermera också prisats av kollegor som Noel Gallagher, Gene Simmons, John Lennon och Alice Cooper.
För att inte tala om den amerikanska gruppen Quiet Riot vilka 1983 lyckades med bedriften att få sin coverversion av Cum On Feel The Noize att toppa USA-listan.
Tittar man på hur Slade mottogs i Sverige så är det en blandad kompott. På vår dåtida Tio i Topp-lista placerade sej gruppen med Get Down And Get With It på en fjördeplacering.
Därefter testades en rad singelplattor som aldrig hamnade på listan. Inte förrän i maj 1974 när man överraskande gick upp till en förstaplacering med Everyday.
Man torde dock ha haft en ganska stor skara beundrare i landet eftersom LP-plattorna Sladest, Old New, Borrowed And Blue samt soundtrackalbumet till Flame alla sålde sej upp på Kvällstoppslistan.
Under 80-talet noterade man ytterligare en listetta. Detta på försäljningslistan med My oh My och även albumet The Amazing Kamikaze Syndrome gick samma väg.
Så visst fanns det Sladefans i Sverige när det begav sej. Vill ni ha en handfast påminnelse om hur er gamla favoritgrupp lät så finns det nog ingen bättre plats att starta på än The Slade Box.
84 spår i lysande ljudkvalité, samtliga singelplattors A-sidor tillsammans med en del B-sidor och albumspår.
Historiken i boxens booklet är mycket underhållande och informativ. I övrigt är förpackningen smakfull.
Bara att rekommendera. |
 |
Lennart Wrigholm 2007-01-21 |
 |
 |
|
|
|  |
| Betyg |
 |
| Bolag/Distributör |
| Salvo/Sound Pollution |
| Producerad av |
| Various |
| Utgivningsår |
| 2007 |
| Orginalutgivningsår |
| 2006 |
 |
 |
 | Låtlista |  |
|
 |

| 4 | The Shape Of Things To Come | | 8 | Get Down And Get With It | | 9 | In Like A Shot From My Gun (Live) | | 14 | Mama Weer All Crazee Now | | 16 | The Whole World´s Going Crazee | | 17 | I Won´t Let It `Appen Again | | 19 | I´m Mee I´m Now And That´s Orl | | 21 | Kill `Em At The Club Tonite | | 2 | We´re Really Gonna Raise Some Roof | | 10 | Thanks For The Memory (Wham Bam Thank You Mam) | | 14 | When The Chips Are Down | | 19 | It Ain´t Love But It Ain´t Bad | | 20 | Burning In The Heat Of Love | | 21 | My Baby Left Me, But That´s Alright Mama | | 8 | Don´t Waste Your Time (Back Seat Star) | | 9 | We´ll Bring The House Down | | 10 | Wheels Ain´t Coming Down | | 12 | When I´m Dancin´ I Ain´t Fightin´ | | 19 | (And Now The Waltz) C´est La Vie | | 21 | Keep Your Hands Off My Power Supply | | 4 | Two Track Stereo One Track Mind | | 9 | Myzsterious Mizster Jones | | 10 | Don You Belivie In Miracles | | 13 | That´s What Friends Are For | | 14 | You Boyz Make Big Noize |
 |
 |
 | Värt att notera |  |
|
 |
 |
 | Slade har slutligen fått sin definitiva, musikaliska, presentation. |
 |
|
 |
 |
 |
 |
|
|
 |
|  |
 |  |  |
 |
|  |